Hur kan du veta att någon du känner har problem med spelandet eller är spelberoende?

I början är spelandet ett roligt nöje. Gradvist kan situationen ändra och spelaren fortsätter att spela fast de normala livet lider av att spela för mycket.

Spelets baksidor blir mera synliga och fast dom är negativa så lockar dom spelaren att fortsätta spela.
En person med spelproblem har mera och mera hemligheter; hon/han ljuger om antalet timmar som han/hon har använt i spelandet och om antalet pennings summor som blivit insatta till spelandet.

Han/hon skäms över sitt handlande och ångrar alla sina misstag med spelandet. Den spelberoende ljuger ofta om att han/hon har vunnit avsevärda summor i spelet.

Hon/han missköter sitt arbete eller skolkar från skolan.Dessutom lånar han/hon pengar från sina vänner och anhöriga. Spelaren har svårigheter att återbetala lånen för att alla vinster går till nya spel.

En spelare blir själv utmattad av att spela, och han vet att spelet orsakar ångest och depression men är graftlös att avbryta spelandet själv.

Kan det vara tryggt att spela?

Allt spel är inte skadligt eller skapar spelproblem och orsakar spelberoende.
När en person kan sluta spelandet med sitt eget viljestyrka och spelandet orsakar inga ekonomiska svårigheter samt tiden räcker till annat liv, är spelandet kontrollerat.

Spelandet är positivt för en person när man kan öppet berätta om sitt spelande till anhöriga och vänner och man behöver inte hemlighålla hur mycket tid och pengar som går åt till spelandet.

Vem får spela?

Alla som har fyllt 18 år har rätt att spela alla speltyper, både spelautomater, totospel, skrapspel och olika former av lagliga spel i internet. I Finland har man rätt att spela med spelautomater då man har fyllt 15 år. En person kan besöka RAY:s spelsalar och casinot samt spela I internet då man fyllt 18 år. I kiosker och i varuhus är kontrollsystemet vid spelautomater inte alltid mycket effektivt.

Den unga personen kan ha svårt att sluta spela i god tid in i den attraktiv blinkande ljud och ljusmiljön.

Varför har man anordnat ett speciellt rehabiliteringsprojekt för unga med invandrarbakgrund?

Det är inte lätt att nå de unga invandrarna inom de nuvarande serviceformerna.
På grund av bristande språkkunskaper och skuld- och skamkänslor som följer spelproblemen är det svårt att för unga personerna att prata om sina spelproblem.

Vårt projekt erbjuder både för unga invandrare som till deras anhöriga en speciellt modellerad rehabiliteringsprogramkurs.

Det skulle vara viktigt att nå den unga invandraren så fort som möjligt. Det vill säga så fort som möjligt när de första spelsymptomen förekommer. Såtillvida kunde man undvika en marginalisering och den unga skulle fortsätta ett normalt liv med skola, vänner, fritidsintressen och egen familj.

Varför spelar man med pengar?

Var och en har sina egna skäl att spela. Några spelar för att undvika vardagens problem och andra söker efter njutning och spänning. Den som har spelproblem kan ha en missuppfattning att om man spelar tillräckligt länge så kommer en vinna tillbaka sina pengar.

En utomstående person som inte spelar själv har det svårt att förstå att pengar förlorar sitt värde. För den spelberoende är det bara spelandet som har betydelse.

Många som har spelproblem tror att man kan vinna med spelkunskap och rätta spelstrategier. Fast sanningen förblir - det är slumpen som avgör.

Kan man bli beroende av spel på samma sätt som av tobak och droger?

Ja. En spelberoende person har ett starkt behov av att spela och har svårt att motstå spelandet. Spelsuget påverkar också andra livet. Man kan glömma att äta och man börjar ljuga, man finner olika ursäkt för sina åtaganden. En spelberoende person kan skolka från skolan och missköter sitt arbete.

Spelberoendet är en funktionell beroendeform vilken innebär att man genom spel strävar efter ett önskat sinnestillstånd.

Spelandet är en njutning i början och den spelande personen strävar efter samma känsla om och om igen.
När man upprepar en viss beteende tillräckligt ofta formas det "spelvägar" i hjärnan. En spelberoende vill upprepa sitt beteende om och om igen.

Om beroendebeteendet förhindras så upplever problemspelaren abstinensbesvär.
Han/hon upplever t.ex. ångest, blir nervös och rastlös, får sömnbesvär, magbesvär och svettningar.